Det är alltid lika intressant att följa diskussioner som rör Wikipedia. Egentligen borde ju ämnet vara fullständigt harmlöst. Ett uppslagsverk finns på nätet. Alla som vill kan under vissa förutsättningar ändra, lägga till och bygga ut det. Resultatet är bra och klarar de flesta jämförelser och granskningar.
Ändå ses Wikipedia som något ytterst tvivelaktigt av många skolor (läs för övrigt gärna Gustav Holmströms inlägg om skolungdomar och källkritik), vilket är märkligt – inte minst med tanke på vilket bra verktyg det hade varit för eleverna att själva få jobba med under lektionerna.
Kan man tänka sig någon nyttigare uppgift när det gäller att skaffa sig en källkritisk blick än att själv förbättra och vidareutveckla ett uppslagsverk?
Anledningen till den skepsis som finns mot Wikipedia, är nog att uppslagsverket är en liten hierarkiraserare.
För om ”alla” kan slå fast vad fakta är, ja, då finns det så klart ingen hejd på vad ”alla” kan göra. Om ett kollektiv kan utgöra en imponerande kunskapsresurs på ett enda ställe, ja, då kan så klart detta – och andra – kollektiv också göra det på andra platser. (Skolan kanske?)
De flesta sociala saker på internet som blir riktigt stora går igenom Gandhis fyra faser – ni vet: “First they ignore you, then they laugh at you, then they fight you, then you win.”
Det här har varit sant för bloggar och mikrobloggar och det är sant för Wikipedia, som just nu befinner sig någonstans mellan de två sista stadierna, där Promoe i låten Svennebanan sjunger om ”kunskap från Wikipedia” (i vad som måste vara årtiondets mest missriktade ironi), där dansk tv medvetet planterar felaktiga uppgifter i uppslagsverket, för att sedan göra tv-program om “felen” – och där TV3 gör inslag som visar att någon med hjälp av riksdagens datorer försöker ta bort sann, men känslig, information om riksdagsmän.
Just det senare visar med all önskvärd tydlighet en av Wikipedias förtjänster: möjligheten att följa synen på kunskap över tid.
De flesta ”sanningar” befinner sig i ständig förändring.
Att kunna följa dessa förändringar över tid ger så klart tillgång till en kunskap i sig – en kunskap som hittills inte varit tillgänglig för andra än historiker och forskare.
Allt talar alltså för att Wikipedia närmar sig målet – att av allmänheten betraktas som en godkänd kunskapsresurs. Kvar återstår då att dra konsekvenserna av utvecklingen. Den stora frågan är ju så klart: Vad mer är vi kapabla till?
7 Comments
Tack för att du tog upp Promoe. Har också förvånats över denna smått reaktionära replik från den skäggige veganens penna.
Väl skrivet!
Jag tycker det är intressant att man ser ner på Wikipedia som är kollektivet (folkets) eget verk, till skillnad från gammaldags uppslagsverk där artiklarna skivits av en eller ett par personer.
Jag uppmärsammades detta när jag läste “Mannen från Barnsdale: historien om Robin Hood och hans legend” av Dick Harrison. Där redogör han klart och tydligt hur han i egenskap av historiker ombads att skriva artikeln om Robin Hood i ett stort svenskt lexikon. Han utför uppdraget, men den åsikt om Robin Hood har existerat eller inte skiljer sig från praktiskt taget alla andra uppslagsverk. Dick väljer att helt utan omsvep basunera ut sin egen tro om Robins verkliga existens genom uppslagsverket, vilket enligt de som tror på fysiska uppslagsverk då blir sanning.
Låt oss säga att Stina skriver en uppsats om Robin Hood, och använder Dicks lexikon, läraren rättar uppsatsen och kontrollerar fakta genom ett annat lexikon. Då har Stina helt plötsligt fel. Just detta kanske inte är ett fantastiskt stort problem, men vad det gäller andra fakta kan konsekvenserna bli mycket större och ett helt folk kan föras bakom ljuset.
Samma sak som gäller när man läser Wikipedia, eller något annat verk på nätet eller ett fysiskt lexikon, eller någon annan bok är källkritik. Ska det vara så svårt att förstå?
Sanningen är trots allt att ingen vet om Robin Hood existerat eller inte, det finns dock teorier som pekar i båda riktningarna. I ett uppslagsverk som Wikipedia så finns utrymme för båda åsikterna eftersom det speglar läsarnas skiljda åsikter i frågan.
(usäkta den alldeles för lång kommentaren)
Men wikipedia sköts ju inte av “alla” det är en liten klubb för inbördes beundran som håller i makten och som avgör vilket som ska vara sant.
Jag försökte vara med i wikipediaprojektet eftersom jag trodde på det. Men jag märkte snart vilket skämt det var.
Särskilt gällde detta när jag la till en text om Kubas valsystem i artikeln om Kuba.
Den raderades om och om igen med motiveringen att det inte var sant och att man inte hade val på Kuba.
När jag visade att den var sann så raderades den med motiveringen att jag inte fick lägga till texter som jag själv skrivit eftersom de var upphovsrättsskyddade (!).
Jag skrev om texten, men den fortsatte raderas för att den innehöll liknande information som den tidigare (!).
Jag kopierade då texten om kubas valsystem från spanska wikipedia och översatte den till svenska. Den fick ligga kvar någon månad innan den raderades, och nu finns inte denna information med.
Jag orkar ju inte kriga i månader om att få lägga till sann och relevant information, så jag hoppade av projektet och sällade mig till kritikerna (som ofta har varit med om samma sak).
Bra skriven artikel!
Jag är lite kluven till det här med Wikipedia, jag sitter själv i stadie att skriva mitt examensjobb, och har haft långa diskussioner med folk i min omgivning, inte minst min examinator, huruvida man kan använda wikipedia som källa eller inte.
Min examinator är den personen som kommer att bedöma mig, och därifrån har jag fått sagt att wikipedia inte är en källa, och därmed inte kan användas.
Detta respekterar jag, speciellt efter att ha fått höra hur akademiska artiklar undersöks, revideras och ofta kasseras, innan de ens får chansen att synas i en tidsskrift. Att det ofta tar mer än 2 år att få en uppsats publicerad i en akademisk tidskrift är det förmodligen inte många som vet om.
Så hur ska Wikipedia få den kvalitetsstämpel som den behöver för att kunna klassas som andra lexikon och uppslagsverk?
Jonk: det behövs kanske en mycket bredare diskussion pm källkritik än vad vi trott?
Om Kuba: skulle vara intressant att höra en wikipedian ge sin syn här.
Jonas: ett sätt är väl att föra en akademisk diskussion om Wikipedia i det skrivna materialet kanske?
Nu finns det ju två avsnitt om Kubas valsystem på Wikipedia, ett översatt från Spanska Wikipedia och ett kritiskt avsnitt. Frågan är ju om det visar svagheten med Wikipedia när ideologiska strider gör att texten ändras fram och tillbaka eller om det visar W:s storhet, man kan ju faktiskt följa tillkomsthistorien för en artikel något som knappast går i ett traditionellt uppslagsverk.
Jag tror definitivt att det är en styrka att kunna följa tillkomsten. sedan finns det väl ideologiska strider bakom alla “fakta”, bara det att de synliggörs på wikipedia, till skillnad från andra uppslagsverk.
One Trackback
[...] Wikipedia nära målet [...]